onsdag 16 maj 2012

Vårens førsta prov!

Vilken lycka! det ær gjort, det är över! ingen mer microøkonomi för terminen! inte ett tal till ska räknas. Finito! Slut! I dag ska jag träna på denna enorma energi jag har i min kropp. Det är øver, slut. ingen mer micro! Det är för visso tre ämnen kvar, men i dag är jag lycklig över att micron är över. Så mycket som jag hållt på med den! Så mycket energi jag lagt ner! Ja hur gick provet då? Jo, det känns ganska bra! Det var långt ifrån allt jag kunde och sista frågan kunde jag inte alls, men jag lyckades känna mig lugn och kontrollerad vilket är väldigt svårt under en sådan press.

Nästa torsdag (den 24:de) är det organisationspsykologi och ledelse. Det är den kurs i psykologi inom organisationer och ledarskap. Halva det provet består av ett case eller ett "fall" där organisationen behöver yttre hjälp där vi ska analysera situationen som råder. andra halvan är vanliga frågor som vad är persepsjon eller angst eller vad utgör en bra ledare eller något annat. Jag har övat lite grann infør det provet men inte lika enormt som micron. Jag har renskrivit alla lektionsanteckningar och skrivit ut alla övningsfrågor på de två böcker vi har i det ämnet. Jag känner mig nervös över "fallet" men det är bara att öva. Och göra alla frågor. Det kan komma vad som hellst.

Fredagen efter det (1 juni) är det provet i By og Regionaløkonomi. Det är tyvär det ämne jag lagt ner minst tid och energi på. Det handlar i grunden om var exempelvis bedrifter (företag) väljer att ha sin lokal i förhållande till byn och grannbyar, eller var invånarna väljer att bo; vem som väljer att bo i centrum och vem som väljer att bo i utkanten (det är en som kallas Bid-rent som gjort den modellen). Det handlar naturligtvis om tusen andra saker som jag inte minns.

Två dagar efter det (Mådagen den 4:de juni) är det Sista provet: i statestik. Statestik är kul, men jag hade vetat lägga ner mer tid på det nu i slutet, velat hinna öva mer och hinna renskriva anteckningar. Jag kommer ju bara ha två dagar på mig efter by och regionalekonomin. Den helgen kommer inte bli helg, men sen efter det kommer jag ha hur mycket helg som hellst!! Ja ända till September! (Eller slutet av Agugusti, det bror på när vi börjar. )

Men oavsett hur lång sommaren är så kommer det vara intersivt nu. Nu är Microaekonomin över så nu kan jag äntligen lämna den bakom mig och fokusera på nästa ämne! Ett i taget, möjligtvis statestik mitt bland de andra eftersom den inte har så mycket tid för sig själv. Nu är det alltså 100% organisationspsykologi og ledelse + 10 % statestik + 100%paus och lugn när det är pauser och lugn som gäller. Alltså ut och springa och andas sedan skola och sova. I dag ska jag ha möte med matlagarna till ungkult via skype och så tänkte jag skriva ett långt mail till ungkultarna med massvis av info! Annars kommer jag mer eller mindre släppa ungkult de två närmsta veckorna.

På tala om det så var jag ju uppe i Näsåker i helgen! Hemresan var galen. Jag kom hem i går och andades och svarade på massa mail som jag mottagit under min datorfria helg (jisses jag borde vara datorfri oftare) sedan fylldes jag så kolosalt med energi! Jag var så exalterad och uppspelt över provet i dag och sprang runt och gjorde allt samtidigt. inte riktigt men jag fick en del gjort. Jag klippte blad annat mitt  hår. Det växer ju som tusan så det behöver trimmas lite då och då. Det känns skönt att vara nyklippt. det är så enkelt och roligt också att klippa sig. nytrimmade sidor (inte kort trimmat utan lite format) samt tight-trimmat längst ner i nacken. Det är skönt med nytrimmad nacke =).

Resan upp till Näsåker var intensiv och fin. Det kändes lite tungt att vara så intensivt social ett tag när jag inte varit social knapt över huvud taget under hela terminen. Det var massvis av kramar, omsorgsfulla omfamningar, folk som bryr sig, närhet, kärlek, ja; kort sagt en massa fint!

På provet så var det tre styckna gubbtanter som vaktade oss. När ca halva tiden gått så räckte jag upp handen och bad om att få ta lite frisk luft. Det är en bra sak med att ha prov här i norge. I svergie är det hårdare övervakning och en får inte lämna klassrummet förrän en är klar. Här får en ju gå ut och andas! Dock med sällskap med en av gupptanterna. De var snälla. En sämre sak dock jämfört med sverige är att papprerna en ska skriva på är tredubbla med kopieringsfunktion så en måste trycka jäkligt hårt så om en inte känner att en får nog med skrivkramp av att bara sitta i fyra fimmar och skriva tenta så kan en komma till norge för här måste en trycka när en skriver också. Nästa gång ska jag testa med en blyertspenna i stället. Sköna gel-pennor är inte bra, det blir nästan inget avtryck ens på andra pappret av dem.

I morgon är det den 17 maj. Personen som följde med mig ut på provet sa att 17 maj är en riktigt stor dag, det är fina uppklädnader och gå i tåg genom staden och samlas på torg och alla har flaggor över allt. "Det vore ju synd om det regnar såhär i morgon" sa den. Den jämförde med oss svenskar som firar midsommar och att i norge är midsommar en helt vanlig dag, men nationaldagen är superstor, medan nationaldagen i Sverige inte ens varit en röd dag så länge. Jag minns när det blev en röd dag och vi plötsligen skulle vara lediga den dagen i stället för en annan, den skillnaden var ingen skillnad alls, för flaggdagen firas inte riktigt. Jag minns en dag i 6:an när jag sjön i skolkören (vad konstigt att jag var med i kören, jag som ens aldrig trott att jag kan sjunga). Vi uppträdde med kören på flaggdagen på stortorget samt som ett ålderdomshem, det minns dag. Jag minns uppträdet på torget för det var en stor löjlig kalvin-ko som hoppade framför kören så att vi inte syntes, det tyckte jag var konstigt. Jag tror att jag har kvar pärmen med sångerna och låtarna någonstans.

Vad märkligt att det är så ovanligt tomt sär i datorsalen, det brukar ju vara svårt att ens finna en ledig plats såhär vid examenspariode. Nu ska jag ta och stracka på benen sedan skriva det där mailet till ungkult.

Snakkes!//ikka

tisdag 8 maj 2012

Success or not success





Denna bilden påminner om hur jag känner just nu. Jag känner mig duktig; "det här kan jag ju" Sedan börjar jag tänka på allt jag Inte hunnit plugga bara för att jag ner så mycket tid på microekonomin. Det är micron jag har prov i först. Om en vecka och en dag. Jag känner mig inte dödsstressad längre som jag gjorde förr. Nej jag känner faktiskt inte att mitt hjärta bultar så högt att det ekar i huvudet. nej hjärtat är lugnare. dock känner jag mig mer och mer nervös. ont i magen nervös. Sedan försöker jag tänka på Varför jag är nervös, då känns det hela; att vara nervös, ganska löjligt. För jag är nervös över att inte klara det, och egentligen borde det inte vara hela världen. Men det är hela världen. Åka hit och plugga ihjäl mig och inte klara det? Det låter som ett fett misslyckande. Samtidigt kan jag tro att det krävs ganska mycket för att få f karaktär. Att det kräver ganska tomma svar. Att Jag kan mer än så. Men jag vet inte, för jag har aldrig gjort ett prov här innan. Och tänk er. Det var 42% av studenterna förra året som som inte klarade det, som failade, som fick f. Min klasskamrat som jag studerade tillsammans med i lördags sa det att: "men det var ju närmre 60% som klarade det, det är ju fler än de som inte klarade det. Och då är det större sannolikhet att faktiskt klara det." Jag borde tänka så, på det positiva sättet. Men 42% som inte klarade det är väldigt mycket. det är nästan halva klassen av 120 eller vad det är.

Men jag försöker tänka på allt jag lärt mig istället för det jag än har svårt ör. Det är bättre och fukusera på det en kan för då minns en det bättre. Som att intektseffekten är när priset på en vara går ner och du kan köpa mer av den för samma pris, alltså har du egentligen inte fått ökad intäkt utan bara fått effekten av det. samma sak när priset går upp, då kan du köpa mindre för samma pris, det är allstå inte din inkomst som minskad då. Eller substitutionseffekten, då väljer du att köpa  mer av en vara för att den har blivit billigare och därmed känns de andra varorna du köper lite dyrare även om de har samma pris som förut. MRS är lutningen på kurvan, MC är gränsekostnad MR är gränsintäkt. Monipol är när det bara är en bedrift inom marknaden, frikonkurrens är när det är fri ingång och utgång ur marknaden och alla bedrifter vet allt om alla. där mellan finns oligopol som är få bedrifter. Om p1= 850 - 0.1QD + 0.2p2 och p1=200 - 0.2QS då kan jag räkna ut likeviktspunkten mellan utbud och efterfrågan i en frikonkurrens. Jag kan numera även räkna ut likevikten, profitten, producentöverskott och konsumentöverskott i en monipolmarknad. och vid perfekt prisdiskriminering finns den inget konsumentöverskott för då har var och en kund ett eget pris, som klienter till en advokat till exempel. Konsumentöverskott är skillnaden mellan den maximala betalnngsvilligheten och det faktiske priset, medan produsent överskott är skillnaden mellan bedriftens utgifter och det faktiska priset. De två tillsammans är det samhällsekonomiska överskottet. Med överskott menas vinst. Om det införs skatt på en vara på kostar varan med för kunden än vad producenten får in, därför får vi ett "dödviktstapp", alltså ett tomrum mellan utbud och efterfrågan som gör att samhället tappar samhällsekonomiskvinst. Samhället får dock in själva skatten, men i bland kan dödviktstappet vara större än det samhället får in via skatten.
Detta var bara ett handplock.

Det är mycket en ska kunna och komma ihåg. Lära sig formler utantill som att R=P x Q eller deriveringsreglen. Massa massa att minnas. Men jag minns ju. I alla fall en del. Det borde jag vara nöjd med. Men det är inte som i Sverige då en bara ska ha ett ämne i huvudet,, det är faktiskt fyra. Samtidigt.

Idag har jag bara så ont i huvudet. Det har jag haft hela natten. Sedan dagen i går. Jag har tagit tablett och hoppas på ett dem ska verka. jag ska till skolan i dag och fortsätta öva på microekonomin. Jag hade kunnat öva på psykologin, eller statistiken, där har jag mycket att räkna och renskriva anteckningar, eller by och regionalekonomin som jag inte ens börjat titta på. jag vet inte ens varför by och regionalekonomin skrämmer bort mig från att ens ta i böckerna. Det är ju egentligen intressant: om flyttströmmar, vad som får folk att bo nära centrum eller i utkanten, var bedrifter placerar sig i förhållande till städer och transportkostnader, om konkurrens beroende på var bedriften placerar sig i förhållande till en annan och hur stor kundkrets den då får. Det är intressant. Men alla dessa namnen på ven som har vilken teori, det år mig att backa långa vägar. Ett namn har jag lärt mig; Bit-rent-teorin - det är om ven som bor nära centrum eller utanför. Det hade jag kunnat titta på i dag, men jag tror jag bara blir mer stressad av det. Det är nog bättre för mig att ta en sak i taget. Nu är det micro som gäller, sen är det en vecka till psykologiprovet, sen en vecka till by och regional och sedan två dagar till statistik-provet. sen är jag klar. Tänk så skönt. Så kan jag pusta ut. Det är inte lång tid kvar, bara en månad! Den värsta månaden på terminen dock, men fortfarande bara en månad. Det peppar mig till att göra mitt bästa! Att ta en sak i taget och fokusera. Sen är det över, sen är det sommar och tillbaka till kära malmö till hösten.

När jag skriver så: Att det "bara är en månad kvar" och att jag ser fram emot att vara färdig, då låter det som att jag bara vill få utbytesstudierna överstökade. så är det inte. Jag har lärt mig massor av att vara här. Och jag kommer sakna naturen enormt mycket. Men det är omtumlande och krävande att studera i ett annat system än en är van vid. Det ska bli skönt att komma hem. Men förstå mig rätt: Jag är glad över att ha fått erfara detta studiesätt och denna skillnad. Jag känner att jag tänker på ett annat sätt angående studieteknik och jag tror jag har lärt mig att ta mig mer tid till återhämtning för att inte känna mig så stressad. Jag undrar lite hur det kommer kännas att komma tillbaka till malmö och studera på det gamla sättet igen. Jag undrar hur jag kommer använda denna skolerfarenheten. Jag tror den gett mig mycket även om den varit svår, eller kanske just för att den känts så svår. Jag undrar även hur det kommer bli med betyget: hur de kommer omvandla mina A-F betyg till Mvg-Ug på tt rättvist vis, eller om de kommer omvandla betygen alls.

Jag hoppas på att jag kommer få en lägenhet till augusti/september som jag kan flytta in i och som jag kommer trivas med! Står i kö på boplattssyd sedan två år tillbaka. Nu är jag så pass långt ner i kön att jag har fått erbjudande någon gång om att gå på visning, men då var det inte aktuellt. jag kökt bara för att vara aktiv i kön. (om det ens har någon betydelse..) Jag förstår bara inte varför hyrorna ska vara så höga. ca 3500 -3900 för en etta! Jag förstod att min student-etta låg på 4100; för jag hade 10 månadershyra då, alltså inte över sommaren. Det betyder att den hyran skulle legat på 3416:- om den var fördelad på 12 månader. Men 3900 som student, och även över sommaren, det är för mycket.

Slutligen vill jag knyta tillbaka till bilden jag började med: Vad är egentligen succsess? Vad innebär det att lyckas? Är det att få godkänt på provet eller är det att försöka? Jag låter tankarna rulla. Tänk, jag studerar på ett helt nytt sätt. Ett sätt som stressade mig redan från första dagen Bortsett från te två dagen med lektioner jag offrade för att mamma var här och 1-2 dagar jag varit borta för att jag varit sjuk, så har jag varit på vaenda föreläsning under hela terminen. Nio stycken dubbel-föreläsnngar i veckan. Jag har suttit på skolan envist till sent på kvällen och studerat. Är inte det succsess? Är det inte succsess att jag ens kom hit? Att bli antagen som utbytesstudent. Det är kraft om mod. Eller hur?
Jag försöker bara få mig att förstå att det inte är ett misslyckande om jag inte klarar proven,
för jag har egetligen redan lyckats.


//ikka